Hur viktig är luften vi andas?

Luften är vårt viktigaste livsmedel!

Utan luft klarar vi oss bara några minuter, det vet vi alla. Egentligen borde vi intressera oss minst lika mycket för luften vi andas, som för maten vi äter. Med en effektiv luftrenare bestämmer du själv över innehållet i luften du andas!

Luft & Hälsa

Att frisk luft är bra för hälsan är gammal kunskap. Frisk luft användes t ex som behandling av lungtuberkulos kring sekelskiftet. På så kallade sanatorier, sjukhus belägna på orter med bra luft, låg patienter dagligen utomhus i flera timmar som behandling för sina dåliga lungor. Eftersom vi spenderar större del av vår tid inomhus utsätter vi oss för partikulära och gasformiga föroreningar i mycket större koncentrationer än vad som normalt finns i frisk utomhusluft. För att skapa bästa möjliga inomhusmiljö är det av stor vikt att reducera antalet partiklar. Partiklar har en viktig roll i påverkan av våra luftvägar eftersom partiklarna fungerar som bärare av andra föroreningar. En förorening som sitter på ytan av en partikel har mycket högre sannolikhet att fastna i luftvägarna än vad samma förorening har i gasform. Detta utnyttjas exempelvis i inhalatorer för att distribuera astmamediciner. De aktiva substanserna sitter bundna på partiklar, med anpassad storlek och densitet, för att effektivt avsätta substansen på rätt ställe i luftvägarna. Partiklarna i luften fungerar även som retare av luftvägarna vilket gör oss mottagligare för allergener, virus, bakterier mm. En parallell till gamla tiders sanatorier är att dessa ofta placerades vid kuster där partikelhalter är låga. Natten är den tid på dygnet då kroppen skall vila och regenerera sig, det är också då luftvägarna är som känsligast. De flesta allvarliga astmaattacker sker under vargtimmarna på natten. Av dessa anledningar är sovrumsmiljön den miljö som bör prioriteras framför andra. En hög luftkvalitet under natten ger god sömn, och en chans för kroppen att regenerera sig. Detta i sin tur gör att luftvägarna står bättre emot dagens påfrestningar i form av allergener, luftburna smittoämnen, och andra luftföroreningar. Forskningen har på senare tid visat klara samband mellan partikulära luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Sambandet antas vara kopplat till immunförsvarets aktivitet som ökar med ökad halt av partikulära luftföroreningar, framförallt de allra minsta partiklarna PM2.5. Att ständigt utsätta sig för höga partikulära luftföroreningar kan ses som en kronisk inflammation som immunförsvaret bekämpar.

Våra lungor och övre luftvägar

Den största ytan som vi exponerar mot omvärden är inte huden, det är lungan! Om vi lägger ihop ytan i alla de miljontals minsta blåsorna i lungan, alveolerna, uppgår den sammanlagda ytan till en hel fotbollsplan! Alveolernas tunna, tunna väggar genomkorsas av en stor mängd av de finaste blodkärlen, kapillärer. Det är i alveolerna som gasutbytet sker mellan luften och blodet: syre tas upp och avfallsprodukten koldioxid, som bildas av kroppsomsättningen, avges från blodet ut i utandningsluften. Luften till och från alveolerna transporteras genom luftvägarna. Via de övre luftvägarna näsan (fuktar och temperaturreglerar luften), når luften luftstrupen. Luftstrupen förgrenar sig till bronker som blir mindre och mindre och förgrenar sig mer och mer ända ner till de minsta luftvägarna, bronkiolerna, som mynnar till alveolerna. Luftflödet inom lungan regleras av så kallad glatta muskler, det vill säga icke viljekontrollerade muskler. De sitter i olika skikt runt om alla luftvägar. Genom att musklerna drar ihop sig (kontraherar) minskar diametern på luftvägen och luftflödet minskar. När den slappnar av (relaxerar), ökar diametern och luftflödet ökar. Intrikata reglermekanismer styr den glatta muskulaturen så att den kontraherar eller relaxerar så att luftflödet genom olika delar i lungan alltid är optimalt - inte för mycket och inte för litet. Eftersom lungan har en så stor yta som exponeras mot omvärlden har den ett mycket välutvecklat immunförsvar för att skydda oss mot skadliga organismer (t ex bakterier och virus), ämnen och partiklar.

Astma, hösnuva (allergisk rinit)

Vid ett akut astmaanfall överreagerar lungans normala regler- och skyddsmekanismer. De glatta musklerna i luftvägarna (framför allt bronkiolerna) drar ihop sig extra mycket vilket gör att det blir svårt att andas. Denna kontraktion av glatt muskel kan hävas med hjälp av läkemedel (s.k. bronkdilaterare eller beta 2 stimulerare). Idag vet vi dock att detta ofta inte är tillräcklig behandling. Under den akuta glatta muskelkontraktionen ligger en kontinuerlig inflammation som också måste behandlas. Här är de moderna lokalverkande steroiderna, mycket effektiva. På samma sätt behandlas ofta även hösnuva idag med lokalverkande steroider, för även hösnuva har en inflammatorisk komponent. Inga existerande läkemedel botar orsaken till astma eller rinit av den enkla anledningen att vi inte känner till varför vissa individer, men inte andra, utvecklar dessa sjukdomar!

Luftens roll för hälsan

Luften vi andas innehåller ju inte bara syre, koldioxid och kväve utan också i olika hög grad (beroende på var man befinner sig), partiklar som rök, sot, damm, avgaser och andra föroreningar, pollen, kvalster och andra allergiframkallande partiklar, sk allergener. Var och en av dessa partiklar kan utlösa astma- och rinit-anfall hos mottagliga patienter. Detta kan förhindras genom att andas ren, partikelfri luft vilket kan betyda mycket för livskvaliteten. En nyligen utförd studie (1) på 380 000 invånare i Göteborg och Mölndal visade på att ju fler inandningsbara artiklar i luften, desto fler människor lades in på sjukhus. Det starkaste sambandet hittade forskarna med sulfat, en luftförorening som når Sverige från andra länder i Europa. Risken för dödsfall i luftvägssjukdom ökade med sulfathalten. Varje ökning med ett mikrogram sulfat per kubikmeter luft ökade risken med 5 %.

Hur kan luftkvalitén påverkas?

I vår inomhusmiljö kan vi göra ganska mycket för att förbättra luftkvalitén. Städa (2), begränsa mängden textilier och mattor som avger damm och kvalster, undvika att ha husdjur som man är allergisk mot, undvika rökning är några uppenbara och väldokumenterade faktorer som man ofta (men inte alltid) själv kan påverka. Mögel är ett annat vanligt och stort problem. Likaså pollen. En god luftrenare kan betyda mycket för att avhjälpa denna typ av problem.

Referenser:

1. B Forsberg & B Segerstedt 2000, Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2000, s 233, Abstr 32. 2. Wickman et al 1997, Allergy; 52:1123-1127